Formulär för rapport

Rapportera felbedömda resultat, spam, olämpligt språk eller annat innehåll.
Vänligen ange en anledning till din rapport:

  • Vad är en blockkedja och hur fungerar den?

    Vad är en blockkedja och hur fungerar den?

    Har du hört talas om blockkedjor? Om du har följt de tekniska framstegen inom investeringar, bankverksamhet eller kryptovalutor kanske du har det.

    Det brukar definieras som en "distribuerad, decentraliserad, offentlig liggare" och är också den bokföringsteknik som ligger bakom Bitcoin. Även om det kan låta förvirrande är grunderna inte så komplicerade.

    I den här artikeln ska vi ta en närmare titt på blockkedjan. Vi kommer att gå igenom dess ursprung och utveckling, hur den fungerar och dess användningsområden.

    Hur fungerar blockkedjan?

    Blockkedjan lagrar transaktionsposter i flera databaser, som utgör nätverket "kedjan", och den är ansluten via peer-to-peer-noder. Vanligtvis kallas detta för en digital huvudbok.

    Varje enskild transaktion måste godkännas och autentiseras med ägarens digitala signatur. Dessa åtgärder skyddar mot manipulering och gör all information i huvudboken mycket säker.

    Du kan tänka på det som ett Google-kalkylblad som delas mellan många datorer. Det innehåller information om varje transaktion, men även om vem som helst kan se det kan ingen förvanska det.

    Vad används blockkedjan till?

    Blockkedjeteknik förknippas vanligtvis med penningöverföringar eller köp. Dessa transaktioner är säkra och gratis; du behöver inte betala för transaktionen som du skulle göra med en bank. Det finns många användningsområden för blockkedjor, både inom och utanför handeln. Vi ska titta på några av de mest populära användningsområdena.

    Överföring av pengar

    Finansiella transaktioner i blockkedjor görs med hjälp av olika kryptovalutor, som Bitcoin. De är kostnadsfria och extremt säkra. Betalningar sker via din Bitcoin-plånbok.

    Den största fördelen är att du kan göra överföringar utan att behöva oroa dig för säkerheten för dina uppgifter eller pengar.

    Verifiering av information

    Om du lägger till något i blockkedjan stannar det där för alltid. Eftersom det bara finns ett identifierande kod-ID för varje person i blockkedjan kan du inte ändra eller stjäla uppgifterna.

    Låt oss till exempel säga att Jane målar en bild. Informationen lagras i kedjan och distribueras omedelbart till tusentals, om inte miljontals noder. John, hur avundsjuk han än må vara, kommer inte att säga att han målade bilden. Trots allt finns det tusentals liggare som identifierar Jane som skaparen.

    Kom ihåg att informationen också är offentligt tillgänglig, men ingen kan ändra den. Vem som helst kan verifiera en uppgift som lagras i blockkedjan, och uppgifterna är nästan omöjliga att förfalska. Denna säkerhet är en av de egenskaper som gör tekniken så kraftfull och attraktiv för olika branscher.

    Är blockkedjetekniken säker?

    Blockkedja är ofta beskrivet som lätt att övervaka, men nästan omöjligt att korrumpera. Det är sant, till viss del. Vem som helst kan få tillgång till uppgifterna, men eftersom de replikeras till varje nytt block i kedjan finns det miljontals kopior. Det är denna egenskap som gör tekniken så trygg och säker.

    Integritet

    En blockkedja är nästan lika anonym som den är transparent. Ja, du kan se vilken som helst av de miljarder transaktioner som äger rum. Du kan se vad, var, när och hur många av varje köphistorik. Men du kommer inte att hitta någon identifierande information. I bästa fall kommer du att kunna se ett plånboks-ID, men du kommer inte att kunna identifiera ägaren.

    Frågan är, om man inte kan verifiera identiteten på den som lägger till block i kedjan, hur kan man då lita på den? För att kunna göra det måste vi titta närmare på blockkedjans säkerhetsåtgärder.

    Säkerhet

    Det första du behöver veta är att blockkedjor lagrar all data kronologiskt. Det innebär att ny information hela tiden läggs till i "slutet" av kedjan. När ett nytt block har lagts till är det nästan omöjligt att ändra de uppgifter som det innehåller.

    Varje nytt block innehåller hashen från det föregående blocket, tillsammans med dess unika kod. Hashkoden genereras automatiskt av en algoritm som översätter data till en sträng av siffror och bokstäver. Om det sker några ändringar i informationen ändras även hashkoden.

    Hur kan detta översättas till säkerhet? Här är ett exempel:

    Låt oss säga att du har bestämt dig för att göra ett köp online. Nu vill en hackare redigera transaktionen för att öka hur mycket du betalar. Så snart beloppet justeras kommer hashen att ändras. Nu kommer den inte längre att matcha koden i följande block.

    För att dölja sina spår måste hackaren uppdatera hashen för nästa block, samt varje enskilt block som följer efter det. Att räkna om alla dessa hashvärden skulle kräva en enorm mängd datorkraft - mycket mer än vad som rimligen är möjligt att uppnå.

    Man kan inte heller bara skapa ett block i kedjan. För att en ny enhet ska kunna ansluta sig till nätverket måste den lösa ett komplext matematiskt problem. Detta "proof of work"-system kallas mining. Det är det enda sättet att få tillstånd att lägga till ett nytt block i kedjan.

    Denna process gör det relativt meningslöst för en hackare att försöka attackera systemet. För en samordnad attack skulle en hackare eller grupp behöva kontrollera mer än 50% av kedjans datorkraft. Med tanke på nätverkets storlek är oddsen för att en 51%-attack ska inträffa praktiskt taget omöjliga.

    Blockkedjans ursprung och utveckling

    Blockkedjan har en kort historia för att vara ett viktigt globalt tekniskt genombrott, med start 1991. Det var då kryptograferna W. Scott Stornetta och Stuart Haber publicerat sin vitbok om ämnet.

    Den fokuserade på att skapa en kryptografiskt säkrad kedja av block som kallas en "oföränderlig huvudbok". Till skillnad från traditionellt tidsstämplade dokument skulle denna huvudbok kunna stå emot manipulering. De föreställde sig ett digitalt bankfack som kunde registrera datum och tid för skapandet av ett specifikt dokument. Det skulle sedan lagra en elektronisk kopia av det specifika dokumentet för säker förvaring.

    Även om Stornetta och Haber planterade fröna till blockkedjetekniken var det Hal Finney som skapade den första versionen 2005. Detta enkla system tjänade dock främst till att generera pengar genom att lösa datorpussel.

    Tekniken började ta fart först 2008, när Satoshi Nakamoto släppte en vitbok om blockkedjekryptovalutor. I dokumentet, med titeln "Bitcoin: A Peer to Peer Electronic Cash System", talades det om en modifierad version av block och kedjor. Den nya versionen skulle kunna stödja en kryptovaluta.

    Det är hans innovation som har gett upphov till den teknik vi känner till idag. Den lade grunden för en decentraliserad och digitaliserad blockkedjeplattform som spred kontrollen till många globala användare. Ingen enskild enhet skulle ha total auktoritet över systemet.

    Kan jag skapa min egen blockkedja?

    Absolut, ja. Men det är inte lätt, och blockkedjeutveckling är mycket komplicerat. Om du hade hoppats på att få en erfaren utvecklare ska du inte hålla andan. Många olika branscher tittar på hur de kan använda dessa lösningar för att förbättra sina affärsprocesser. Därför är det svårt att få tag på utvecklare.

    Du kan naturligtvis skapa din egen. Genom att använda ett standardprogrammeringsspråk som Python kan du bygga din blockkedja över HTTP. Kodningsgrunderna är ganska okomplicerade. Det är dock bättre att du tar dig tid att gå några kurser i ämnet.

    När du har klarat av den komplicerade kodningen och installationen måste du börja marknadsföra din nya valuta. Att få ditt mynt att användas i stor utsträckning är sannolikt en av de största utmaningarna du kommer att möta.

    För att en kryptovaluta ska bli framgångsrik behöver den miljontals användare som minar, verifierar och gör transaktioner. Du kommer inte bara att behöva investera en hel del i marknadsföring, utan du kommer också att behöva hitta ett sätt att skilja ditt mynt från de många andra som redan finns tillgängliga.

    Vem använder blockkedjan idag?

    Hela branscher undersöker hur de kan använda blockkedjor för att förbättra sina processer. Även om de flesta fortfarande befinner sig i testfasen blir dessa projekt allt vanligare.

    Shell arbetar till exempel med en plattform för avräkning och handel med Brent-råolja. Andra exempel är Dole, Walmart och Nestlé. Med hjälp av teknikjätten IBM kunde de skapa ett spårbarhetssystem för livsmedel med hjälp av blockkedjan.

    Nu kan alla leverantörer, distributörer, återförsäljare och konsumenter få tillgång till information om de livsmedel de köper eller säljer.

    Företag kan använda den för att snabbt spåra ursprunget till kontaminerade livsmedel. Med den tekniken kan leverantörerna snabbt ta bort fördärvade eller giftiga produkter från butikshyllorna.

    AXA erbjuder nu flygförsäkringar via blockkedjeteknik, medan Facebook använder den för att bygga en ny kryptovaluta. Vissa banker och finansinstitut, som ICB i Kina, JPMorgan och andra, använder sig också av blockkedjeteknik.

    Industrin för onlinespel

    På vissa sätt har blockkedjan redan haft en betydande inverkan på onlinespelindustrin, särskilt för vadslagning med Bitcoins. Med miljarder som väljer att besöka digitala kasinon varje år sker otaliga transaktioner varje dag. Men i just denna bransch är frågorna om förtroende, transparens och rättvisa affärer av avgörande betydelse.

    Med distributed ledger-teknik kan leverantörerna ta itu med dessa problem direkt. Blockkedjan är ett transparent system som registrerar varje transaktion och lagrar den som ett offentligt register. Med andra ord, om du använder Bitcoin eller andra former av kryptovalutor för att spela, spåras och noteras varje insättning och uttag.

    Blockkedjan kan också övervaka andra spelaktiviteter online. Tekniken gör det till exempel möjligt för spelare eller funktionärer att kontrollera att spelen och utbetalningarna är rättvisa. Den hjälper också till att hålla systemet säkert och manipuleringssäkert.

    En annan fördel är den anonymitet som det ger spelare och sportspelare. Eftersom varje transaktion registreras lagrar systemet inga personuppgifter. Istället kopplar det informationen till din unika ID-kod för kryptoplånboken.

    Det finns dock fortfarande en del invändningar från kritiker. Till exempel är brittiska kasinon enligt lag skyldiga att be spelare att bevisa att de har en viss mängd tillgängliga medel när de gör insättningar. Eftersom transaktionerna via blockkedjan är anonyma strider detta mot branschreglerna.

    Ett annat problem är att det inte går att garantera värdet på en valuta. Bitcoins värde, till exempel, är känt för att fluktuera kraftigt. En insättning på ett visst belopp idag kan ha ett radikalt annorlunda värde om en vecka.

    Trots riskerna har branschen sett förbättringar inom krypto och användningen av blockkedjor. Många kasinon och sportböcker använder redan denna teknik. Med den växande populariteten för kryptovalutor kommer spelsajter sannolikt att fortsätta lägga till dem till sina listade betalningsmetoder.

    Slutsats: Blockkedjans framtid

    Blockkedjan har kommit en lång väg från sitt teoretiska ursprung i början av 90-talet. Tekniken är nu på god väg mot slutet av tjugoårsåldern och har överlevt en hel del intensiv granskning under de senaste två decennierna. Den har gjort sig ett namn, inte minst på grund av kryptovalutor.

    Enbart anonymiteten och säkerheten bidrar i hög grad till plattformens popularitet. Utforskningen av olika andra användningsområden har dock gjort att gränserna för tekniken har flyttats fram.

    Många branscher arbetar med att hitta sätt att tillämpa tekniken i sina verksamheter för att göra dem mer exakta, effektiva och säkra. Nu när vi går in i det tredje decenniet av blockkedjans existens är det inte längre en fråga om "om" industrier kommer att implementera tekniken, utan "när".

     

sv_SESwedish